Att vara tidigt gravid för mig är tvärt om mot den där känslan som jag hade vid befruktningstillfället. Alltså känslan av öppnade kanaler, mirakel och förbindelse med en högre värld där barnet väntade på att få komma ner till min kropp. En metafysisk förbindelse mellan könet och existensen i vidare bemärkelse. All sådan kontakt är avstängd nu, det sitter ett lock för alla existentiella kanaler, jag är i kroppen: biologisk, jäsande, illamående, svullen, gasig, flåsig, tyngd mot marken med lågt blodtryck som gör att det svartnar för mina ögon, jag vill sova - inte alls leka, inte alls tänka särskilt långt bort. Jag vill vara ifred. Titta på teve. Äta junkmat: pizza, hamburgare, mackor med massa smör och ost och så chips med dipp och godis i massor för jag är ändå hela tiden hungrig på fett och på kolhydrater och Coca cola.
Tidig graviditet och jag är ful och trög och trött och seg, både inuti och utanpå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar