Om Trombyl

När jag började käka Trombyl i vecka nio av graviditeten 2013 kunde man läsa på FASS att läkemedlet kunde ge fosterskador, främst hjärtskador. Jag blev rädd förstås och ville inte utsätta mitt barn för den risken. Läkaren övertygade mig om att risken med att födas för tidigt är högre för barnet och att Trombyl kunde hjälpa till att skjuta fram förlossningen, kanske så långt som till tiden för en fullgången graviditet. Nu, 2015, sökte jag på FASS efter den text som då oroat mig angående Trombyl men fann att den reviderats i september 2013 (skönt för läkare att slippa ta sig tiden att övertyga rädda gravida?), men jag hittade denna text om acetylsalicylsyra (som är den aktiva substansen i läkemedlet Trombyl) på janusinfo.se. Kan vara intressant med mer utförliga resonemang och ja, det finns fortfarande en koppling till ökad risk för hjärtskador på fostret, men de gynnsamma effekterna verkar vara väl utredda och dokumenterade. Jag för min del tvekar inte över användandet av Trombyl och i denna graviditet har jag ätit läkemedlet sedan vecka fem, alltså sedan en hel månad tidigare än sist. Läs och begrunda! 

Acetylsalicylsyra

Klassificering:

2

Preparat: Acetylsalicylsyra Actavis , Acetylsalicylsyra Ellem , Acetylsalicylsyra/Koffein Apofri , Albyl® minor , Visa alla

Bedömning

Acetylsalicylsyra kan användas som analgetikum och febernedsättande medel under graviditet. Hög dosering bör dock undvikas under längre tid, speciellt under senare delen av graviditeten. Om indicerat, och förskrivet som trombocytaggregationshämmande medel, kan dock acetylsalisylsyra med fördel användas i låg dos (50-150 mg/dag).

Bakgrund Acetylsalicylsyra används dels i låg dos som trombocytaggregationshämmande medel, dels som analgetikum och antipyretikum, ibland i kombination med koffein, eller med koffein och kodein. Acetylsalicylsyra ingår också i kombination med metoklopramid. Talrika studier finns gjorda över användning av acetylsalicylsyra i tidig graviditet. Dels finns fallrapporter, dels mera systematiska studier. De flesta kontrollerade prospektiva studier har inte kunnat påvisa någon teratogen effekt av acetylsalicylsyra. En del undersökningar har dock försökt knyta användning av acetylsalicylsyra till en ökad risk för fosterskador. Många av dessa är retrospektiva fallkontrollstudier och en del av de positiva associationer man funnit kan förklaras av metodologiska svagheter, främst så kallad ”recall bias”. En annan felkälla kan vara att kvinnan använt acetylsalicylsyra som febernedsättande medel vid virusinfektioner, som i sig kan öka risken för missbildning. Användning av acetylsalicylsyra i tidig graviditet har till exempel satts i samband med uppkomst av gastroschisis och tunntarmsatresi. Det är känt att acetylsalicylsyra kan framkalla kluven läpp hos möss, skelettskador hos råtta och hjärtfel hos kanin. Detta verkar dock inte ha någon relevans för människa. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 9337 barn vars mödrar uppgivit användning av acetylsalicylsyra som analgetikum/antipyretikum, tillfälligt eller under längre tid, under tidig graviditet. Det finns 194 barn som hade någon missbildningsdiagnos mot 194 förväntade. Frekvensen missbildningar var alltså helt normal (2,1%) och ingen speciell typ av missbildning föreföll ökad. Inget barn hade gastroschisis (men ett barn hade omfalocele, se bukväggsdefekt) och antalet läppgomspalter och gomspalter var till och med litet lägre än väntat (åtta mot 13 förväntade). Bland 3964 barn vars mödrar i tidig graviditet använt acetylsalicylsyra i låg dosering som trombocytaggregationshämmare, hade 93 barn en missbildning (2,3%), mot 82-83 förväntade, alltså en helt normal missbildningsfrekvens. Dock hade en klart förhöjd andel av barnen någon hjärt/kärl-missbildning (42 barn mot 28 förväntade). Av de 42 barnen med hjärtmissbildningar hade 24 ventrikelseptumdefekter, fyra av dem kombinerat med förmaksseptumdefekt. Annars var det inte någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. Tre barn (mot 5-6 förväntade) hade någon gom- eller läppspalt och inget barn hade gastroschisis. Dock sågs en klart ökad andel av för tidigt födda barn (14% mot 6% förväntat), lågviktiga barn (10% mot 4% förväntat) och barn som var lätta för tiden (5,3% mot 2,7% förväntat). Det är rimligt att anta att den ökade frekvensen av dessa sistnämnda förlossningsutfall beror på bakomliggande sjukdom hos modern. Gynnsamma effekter av lågdosbehandling under graviditet diskuteras. I en dubbelblindstudie av effekten av lågdoserat acetylsalicylsyra vid graviditeter hos kvinnor, som tidigare fött ett tillväxthämmat eller intrauterint dött barn eller haft placentaavlossning, fann man en halvering av frekvensen tillväxthämning i den behandlade gruppen jämfört med placebogruppen. Tillägg av dipyridamol till acetylsalicylsyra ökade inte effekten. Vid sådana behandlingsförsök med lågdoserat acetylsalicylsyra uppstår frågan om ogynnsamma biverkningar. En studie undersökte cirkulationen hos foster och den nyfödde efter sådan behandling och fann inga skillnader mot en placebogrupp. I hög dos kan acetylsalicylsyra mot slutet av graviditeten ha ogynnsamma effekter, dels genom en ökad blödningsrisk, dels genom en för tidig slutning av ductus arteriosus hos fostret. Användning under sen graviditet är därför olämplig.