Skuldreduktion!

Jag håller som bäst på att idissla mejlsvaret som jag fick från professor Stefan Hansson i Lund. Det finns så mycket att reflektera över, men detta att ett utlevande sexliv innan graviditet "vaccinerar" mot felaktig immunreaktion mot pappans kroppsfrämmande ämnen (sperma) är ju en helt underbar, sexualpositiv kunskap att ta del av och sprida (självklart är det fortfarande förenat med en massa andra risker för tex könssjukdomar o dyl), men wow! Snacka om skuldreduktion från mina axlar. Behöver kanske gå i terapi nu för att ta reda på varför min sexualitet (fortfarande) så lätt leder vidare till skuldkänslor. Släng till mig lite havandeskapsförgiftning på det och jag tror att någon straffar mig för synder, men hear! Det finns ju inga synder!


Eftersom det som Stefan Hansson skriver är så bakvänt mot vad jag trodde insinuerades när läkare talade om havandeskapsförgiftning/immunitet kopplat till sex, måste jag särskilt lyfta fram detta stycke ur hans mejlsvar så att ingen missförstår detta igen. Läs och låt er inspireras! Sex är bra! 

Stefan Hansson säger:

Felaktig immunreaktion i samband med implantation-när det befruktade ägget faster i livmodern, är känt. Moderns immunförsvar överreagerar mot paternella-pappans kroppsfrämmande ämnen. Detta kan förklara varför framförallt förstagångsgravida drabbas av preeklampsi. Man har visat att kvinnor som exponerats för sperma från många partners, och/eller har levt ihop med sin partner en längre tid innan befruktning, har en lägre risk att utveckla preeklampsi. Man kan saga att mammans immunförsvar blivit “vaccinerat” mot pappans ämnen och därmed blivit tolerant. Högre risk att utveckla preeklampsi ses däremot om kondom har använts, graviditet skett med ny partner samt vid långa intervall mellan graviditeterna, immunförsvaret har i dessa fall inte hunnit vänja sig vid pappans ämnen. Man har tom studerat oralsexvanor. Om kvinnor sväljer sperma utvecklas en tolerans för pappans ämnen och en riskreduktion mot preeklampsi uppstår. Återigen vill jag betona att dessa studier bygger på små underlag men sammantaget talar de för samma sak.

Det är bara så jäkla SYND att sexualvaccinationen inte fungerat särskilt bra i just mitt fall!

upphittad referens

I ett tidigare inlägg om riskgrupper nämnde jag att jag hittat källor på nätet som talat om immunologi och sex kopplat till havandeskapsförgiftning. Här finns en Powerpointpresentation som två läkare, Siv Törnell och Mats Karling, vid Norrlands Universitetssjukhus satt ihop. Av denna presentation att döma verkar de funnit belägg för till exempel att pappans arv har riskrelevans och för att ett "aktivt sexliv med samma partner" verkar skyddande för utvecklingen av havandeskapsförgiftning. Det verkar dock som att denna föreläsning hölls år 2005 och kanske har dylika teorier reviderats nu? Eller så är detta något som läkare väljer att inte prata så mycket om idag, kanske för att det ännu inte är helt klarlagt? Det verkar överlag finnas många sådana smått paternalistiska förhållningssätt gentemot just blivande mammor, som om det är allmänt vedertaget att de inte ska "oroas i onödan" (vad det nu är?). Jag är trött på detta. Det är våra liv och våra barn, våra kroppar och våra sexliv.

Tilläggas till detta inlägg ska att det ÄR skönt för mig att ha hittat referensen äntligen, eftersom jag inte vill vara den som insinuerar saker här utan belägg.

Här är powerpointpresentationen! 

Vad säger ni, läkare, forskare och mammor och andra? Kan ni förklara mer, please?